Category Archives: Allmänt

Allmänt

På Fredag skapas det MAT

I detta nu skapar jag mat. Ja, just nu medan jag skriver skapas det mat av mig. Inte i detta tillfället speciellt aktivt, men det händer saker. Jag har sprungit omkring som en yr höna i köket i 1.5 timme nu. Förberett efterrätten, lagt grunden till huvudrätten. Påbörjat arbetet med såsen, huggigt potatis och rensat bort köttet från de värsta fettbitarna.
I detta nu så står min potatis i ugnen och väntar på att jag ska gå upp och smöra ner den lite mer.
Matsedeln ikväll ser ut som följande:

Huvudrätt:

Helstekt fläskfilé,
Ostgratinerad hasselbackspotatis,
Kantarellsås (av gul- och trattkantarell)

Serveras med sallad

Efterrätt:
Pannacotta m. Hallon/Jordgubbssås

Och ja, till er tvivlare, jag gör skiten själv (och nej, jag använder ingen såsmix eller liknande).

Allmänt

Abstinens

Jag vaknar på morgonen, huvudet bultar, kroppen skakar och hela min värld känns på något vis som om den går i slow motion.  Kraftlös och långsam drar jag mig ur sängen, huvudet bultar för varje steg jag tar, för varje andetag jag tar och blicken är svår att fästa vid något alls.

Jag tappar ner min kropp framför datorn, håller huvudet i händerna, känner ögonen flyga över skärmen för att försöka få något att fästa blicken på. Övertalar mig själv om att det kommer gå över, att allt kommer ordna sig. Att allt kommer bli som förut innan jag fastnade för detta satans fanskap.
Jag förstår inte såhär i efterhand varför jag ens började med skiten, och när jag för något år sedan tog ett uppehåll, varför jag då återvände till det igen. Huvudvärken gör sig påmind igen, jag råkade röra huvudet lite lätt åt sidan och det var tydligen inget hjärnan fann acceptabelt.
Tiden går och jag sitter halvdöd framför min dator, kollar på TV-serier där jag känner det otroligt problematiskt att ens följa handlingen. Jag ska försöka överleva ett tag till, försöka hålla ut ett tag till.
Några timmar senare har huvudvärken växt ännu mer, min kropp riktigt skriker åt mig att ge in för frestelsen. Jag gör det, jag följer min kropps order.
Jag går in i köket och gör mig en kopp kaffe. Lukten, smaken och koffeinet. Är det inte härligt så säg…
Allmänt

Den senaste tidens frånvaro

I de senaste månaderna har det inte rymts mycket tid för mig att sätta mig ner och skriva ner något här på bloggen. Jag har varken haft tid, ork eller speciellt stor lust att skriva något här. Men ibland hoppar inspirationen in litegrann. Jag vill inte gärna skriva saker om vad jag gör på dagarna eller dumma inlägg om vad jag åt till middag, jag vill beröra.

Så, jag tänkte idag skriva ihop lite om mina tankar om bilägande.

Min sambo köpte en bil den 6 januari i år (2010) och jag var extremt negativ till hennes bilval. Hennes val föll nämligen på en Peugeot och jag har alltid, helt utan grund, varit extremt negativt inställd till franska bilar. Hursomhelst så följde denna lilla sak med oss hem och precis som med den vita, döva, katten vi införskaffade 2004 så växte den på mig de första veckorna. Efter c:a 3 veckor när den initiala tveksamheten släppt så hände något jag visste skulle hända förr eller senare. Tekniktoken i mig tog tag i mig och slängde in mig på eBay. Inte allt för långt bak i bakhuvudet hörde jag en liten skrikande röst som skrek om och om igen: ”Biltillbehör!!!”.

Ebay som alltid varit min jaktmark över tekniska småprylar öppnade nu upp en ny värld även inom bilägandet. Där fanns det ventilhattar i metall med peugeotlogotype på, det fanns nyckelkedjor bestående av siffrorna ”206”, där fanns kabeladaptrar, extraljusrelän och glödlampor. Kort sagt fanns allt man kan tänka sig på denna sida… Men dög detta för mig och min pryltokighet? Nejdå, jag har beställt nya högtalare från en annan sida, varit in i butiker och köpt luftfilter, oljefilter, motorolja, bromsvätska, ännu fler glödlampor, kablar, kabelskor, en liten verktygslåda och säkert fler saker jag har glömt…

Mitt i allt detta försöker min kära sambo Netten stoppa mig och frågar gång på gång varför jag beställer all skit. Jag, som en extrem pryltok tycker att det hela är uppenbart, så mitt stående svar blir: ”Du har gett mig världens största pryl att leka med, förbättra och trycka in teknik i”

Allmänt

Mja, finns väl alltid någon

som vill ha spotify:

https://www.spotify.com/en/invitation/GSzPwieeCVTJPMNF
https://www.spotify.com/invitation/ceNVKfDRE8j7a8qt

Varsågod.

Allmänt

En roll att spela…

Något jag alltid ogillat är oäkta människor, och med oäkta menar jag inte bara människor som döljer sina riktiga känslor och uppvisar en front som är någon annans. Jag menar också människor som ställer sig i de led som samhället ställt upp, spelar sin roll, nickar och accepterar andras åsikter och flyter där någonstans bakom i kulisserna.
Jag är själv, till stor del faktiskt, en sådan människa. Även om detta faktiskt gör mig till en självhatare.

Jag undrar hur många människor som egentligen är precis samma människa på jobbet som på fritiden? Hur många spelar inte någon roll för att vara den dom är? Tror ni att jag skulle överdriva om jag säger att kanske 10% faktiskt är exakt samma person på jobbet som på fritiden?

Jag vet iallafall att jag, i min yrkesroll, är någon helt annan än den jag är i verkliga livet. Den jag är på arbetet är en lite mer avslagen, lite mer normaliserad och tråkigare version av mig själv. När jag kommer till jobbet genomgår jag en process, jag tar ner vissa personlighetsdrag ett par hack, drar upp trevligheten några hack och blir en i den grå massan på arbetsplatsen.
Denna process går nog alla igenom när dom kommer till jobbet, jag tror att alla spelar sin lilla roll. Det är av den anledningen man kan vara skitbra ”arbetskompisar” men ändå aldrig umgås på fritiden. Man kanske umgås varenda kafferast, varenda lunch och sitter bredvid varandra på varje möte. På jobbet är man bästa kompisar, men när dagen är slut så är man inte mer än kolleger, ens spelade vänskapsroll på jobbet är över och man kommer hem och slappnar av. Låter fasaden falla bort och man känner sig som en helt annan person. Man känner sig som sig själv igen och man är nöjd även så. Åt jobbarkompisen ägnar man inte en tanke, men imorgon klockan 10 sitter man där med en kaffekopp igen och pratar skit i personalrummet, skrattar åt varandras skämt och är i, i alla fall ett par timmar till, bra kompisar.

Jag har varit med om detta flera gånger, jag har spenderat hundratals timmar de senaste 5.5 åren med att fika med olika kolleger (på två olika arbeten och tre olika arbetsplatser), skrattat med dom, gått igenom tragedier med dom och allmänt varit bra kompisar med dom. Men så fort jag slutade på förra arbetsplatsen så försvann alla utom en från mitt privatliv. Människor jag delat hemligheter, personliga historier och många timmar med blir helt plötsligt inget mer än en människa i historien… Man kommer fram till att man bara var kompisar för att det helt enkelt inte fanns någon på arbetsplatsen som passade ens personlighet bättre, om man hade träffats i privata sammanhang hade man kanske inte ens börjat prata med varandra. Men på jobbet tar man vad man har.

Förvirrat inlägg javisst. Men och?

Allmänt

Växter och jag.

Jag tänkte sätta mig ner och skriva ihop en liten statusupdate medans jag väntar på att badkaret fylls med varmt härligt vatten och min tvätt snurrar sina sista varv i tvättmaskinen.
Jag uppdaterar ganska sällan nu, någonstans läste jag en gång att man bör uppdatera en blogg 3ggr per dag om man vill hålla sina besökare intresserade. Detta känns inte aktuellt för mig, jag vill inte uppdatera utan substans. Jag vill gärna att folk ska känna att det jag skriver faktiskt inte bara är något dravel jag skrev för att fylla bloggen med inlägg.

Som ”alla” vet så är växter mitt näst största intresse efter datorer, ett intresse som ibland tar mig iväg på roliga experiment. Förra året korsade jag fram en egen sorts chili, en hybrid mellan två olika sorter jag hade här hemma sedan tidigare. En av dessa, kallade ”Bolivian Rainbow”, är små, runda och skiftar färg ett antal gånger under mognadsprocessen. Den andra, som jag inte kan namnet på, ser mer ut som miniatyrchilis av klassiskt slag och skiftar bara mellan grönt och rött. Min fina F1 hybrid (första generationens hybrid) har ärvt färgväxlingsegenskaperna av den första och formen av den andra. Även fast färgerna inte är desamma som på Bolivian Rainbowen. Den börjar med att den är grön de första dagarna efter att kronbladen ramlat av, sedan blir den mörkt, mörkt, lila för att sedan övergå till en mörkare form av grönt och sist ändra till rött. Smaken är onyanserat stark, det är inte mycket riktig ”smak” som går igenom styrkan om man inte torkar dom först. Dessa små frukter brukar jag roa mig med att dela ut till folk på fyllan. Så sent som igår så gav jag några offer en varsin liten (och dom är verkligen små) på en krog här i Bollnäs. Reaktionerna är blandade, men den normalaste är ”FYFAN VAD STARK” och sedan en snabb marsch in på närmsta toalett för att dricka vatten.

Det näst senaste experimentet är att korspollinera orkidéer för att sedan skicka vidare dess fröer till en odlingsfirma i holland som under 3-4 år odlar upp mina fröer till fina Orkidéer. Kostnaden blir rätt hög, men det kan bli trevligt att ha sin egna sorts orkidé.

Det senaste, och dagens växtexperiment kallas Champinjoner. Jag har nyss blandat lite välbrunnet gödsel med jord och skall nu vänta i 1-1,5 vecka på att myceliet ska växa till sig i snäll rumstemperatur. Sedan skall lådan placeras ner i källaren där temperaturen ligger på stadiga 15,5°C. Så om 4-5 veckor kommer jag förhoppningsvis kunna skörda mina första hemodlade champinjoner.

Allmänt

Vattenpipan och jag

Jag har haft lite roligt ute på balkongen alldeles nyss, så jag måste väl länka det här också så att alla får se det.
Jag fick en liten publik om 4 personer som skrek ”MER MER MER!!!”, att alla utom 1 var typ 10 år gör ju det hela mindre roligt. Men jag hade åtminstone en äldre herre som stod där och hoppade också :D

Allmänt

Semesterstängt

Som ni märkt har min blogg inte uppdaterats de senaste veckorna, detta är p.g.a. att jag håller semesterstängt.

Men, en liten update vad som hänt i sommar i någorlunda kronologisk ordning:

0. Detta skulle vara nummer 1, men orkar inte ändra numreringen. Nationaldagen spenderades i stockholm och avslutades med karusellåkande på Gröna Lund. Jag åkte berg och dalbanan för första gången i mitt liv. Jag HATAR berg och dalbanor, mest för att dom bara är menlösa och att jag är skiträdd. Jag åkte också Fritt fall Tilt, som verkligen var höjdpunkten på besöket. Skitskoj!

1. Midsommardagen spenderades i Enviken på min kusins bröllop, där blev jag full och sov skavfötters i tält med min lillebror. I den öppna baren serverades drinkar som bartendern blandade ut olika beroende på vart man hade sitt ursprung.
"Är du dalmas eller jämte" frågade hon konstant, de som var dumma (eller lugna) och svarade dalmas fick en grogg som fortfarande bibehöll groggvirkets röda färg, svarade man jämte så fick man groggar där den röda färgen snarast var blaskigt rosa. Jag drack rosa drinkar hela kvällen och blev därav inte direkt spiknykter. Kvällen avslutades dock abrupt precis när jag började få upp tempot. Vid 02:15 tyckte jag att det var skitskoj, började ge järnet på dansgolvet…Tyvärr ensam då alla börjat packa ihop och dra då, jag la mig för att sova på gräsmattan men kom efter ett tag på att det var bättre att våldsgästa lillebror i tältet. Lillebror fällde sedan ihop tältet över mig klockan 07:40, så då var det dags att gå upp och börja hjälpa till att städa kaoset från dagen innan.

2. Jag var på kryssning (Birka Paradise), detta var härligt, vi drack drinkar, åt buffé, solade och kollade på skärgårdsöar.

3. Var på "Cowboy-fest" hos sambons kompis, kvällen avslutades på parken i Bollnäs. Dansandes framför Björn Rosenström med ömsom min sambo, ömsom en bekant på axlarna. Efterfest hos en kompis som avslutades abrupt klockan 04:00 av att jag blev utkastad därifrån. Historierna skiljer sig lite åt vad i helvete jag gjorde för att bli utkastad. Min kompis kommer inte ihåg mer än vaga minnen av att jag bet hans ragg i foten. En annan bekant (samma som spenderade tid på mina axlar) berättade att jag hade blivit nerslagen/nerbrottad av nämnda ragg och efter det fått gå. Själv var jag för full och minns absolut ingenting.

4. Rockweekend besöktes såklart alla dagar tre, där var det lerigt! Paradise Lost sög live, chickenfoot är överhajpade, Sator är ett av sveriges grymmaste live-band. Kompisen från #3 delade mitt öde från helgen innan och minns Ingenting av festivalen.

5.  Var till Vinströmmarna utanför Voxna med sambon och en kompis och badade, åt mat och lekte lekar.

6. Blivit i stort sett klar med körkortet, teorin skrevs i går (29/7) med 61/65 rätt, tidsåtgång: 15 minuter.
Skitenkelt prov, är det verkligen så här lite man behöver kunna för att klara teorin? Skrämmande…
Uppkörning sker 19/8 augusti klockan 15:45, update kommer senare.

Allmänt

Fiska fiskar.

De senaste åren har jag fått lite av varje på posten via olika saker jag beställt. Detta inkluderar t.ex. plantor av diverse slag bl.a. plantor (allt ifrån sticklingar till fullstora krukväxter), tatueringsmaskiner och tatueringstillbehör (fråga mig inte), paket med tabletter från Apotekets webshop, tandborstar, snus och kaffe. Helt enkelt lite av allt möjligt. Därför frågade jag härromveckan om någon kunde få för sig att skicka en akvariefisk till mig. Som ett litet socialt experiment. Tyvärr löpte inte detta projekt speciellt väl ut då jag fortfarande inte fått någon fisk i posten. Detta är ju lite förvånande, av alla galna människor ute i världen så borde ju faktiskt någon av dem läsa min blogg. Någon av er borde vara galen nog att helt enkelt skicka en akvariefisk i levande tillstånd till mig. Men nej, tydligen finns det ingen som varken har tid eller lust att försöka engagera sig i något sådant.
Jag har därför både utlyst en tävling där vinnaren vann 100kr och skickat mail till div. akvariebutiker, alla vägrar skicka en fisk till mig. Därför har jag nu gett upp hoppet om att någonsin få en fisk på posten, min katt blir utan lekkamrat och mitt golv i hallen blir antagligen en liten bit torrare än vad den skulle vara om ett paket med en fisk helt plötsligt damp ner i postinkastet.

I USA verkar det dock vara helt normalt att skicka akvariefiskar via div. budfirmor, varför är det inte så i Sverige?
T.ex. säljer www.californiacichlids.com fiskar via post i Kalifornien och fler sidor finns, även på eBay verkar det vara relativt "big business" att sälja akvariefisk via internet/post.

Nej ni, nu får ni skärpa er…En guppy vill jag ha!

Allmänt

I studenttider.

Idag tog då treorna på John Bauergymnasiet i Gävle studenten och dagen var fylld av jubel, skrik, skratt, gråt och kramar när studenterna för, vad som kan komma att bli, sista gången var en samlad grupp. Nu skall varje individ ut i sitt eget liv, sin egen framtid och sina egna planer. Skolsystemets tyglar håller bara kvar i det fåtal personer som faktiskt tänkt lägga några år till av sitt liv på att studera vidare på högre nivå. Framför dem väntar bara livet, arbete och sedan där väldigt långt fram på horisonten också pensionen. För mig är det nu sju år sedan jag tog studenten och gick ut i, vad som skulle komma att bli, mitt sista sommarlov. Jag minns så väl känslan av att slippa skolan, slippa de dryga lärarna, de tråkiga lokalerna och den hemska skolmaten. Jag blundar och jag minns mig tillbaka till studentdagens morgontimmar, då jag och en handfull av mina klasskamrater tågade genom skolans korridorer sjungandes sånger om de andra klasserna, småfulla som vi var så verkade allt så mycket härligare. Vi sprang ut på skolgården, knöt upp klassföreståndarens cykel i ett träd och skrattade gott ända tills sagda klassföreståndare visade vad han tyckte om sprattet. Mina minnen för den dagen slutar i att jag sprang omkring småfull på mina föräldars gård, lullande omkring med en oknäppt skjorta och ett glas fyllt av lättdrucket, vitt, vin.

Senare under sommaren, som vi sa var mitt sista sommarlov, så ordnade min far jobb åt mig i Gävle där jag satt i ett par veckor och reparerade datorer, vidare därifrån sedan till lumpen där jag efter sex veckor blev hemskickad med papper där dom skrev något om att jag var tokig. Det ville jag inte riktigt hålla med om. Fortsatte mitt liv sedan med att plugga vidare i två år till systemtekniker, ett yrke jag fortfarande siktar på att någon gång i framtiden få. Vidare därifrån blev det jobb på en telefonsupport där jag vandrade mellan först sitta på Dells support och efter några turer slutade med att sitta på Netgears support i ganska precis 4 år. På något vis där så fick jag ett jobb på John Bauergymnasiet i Gävle som IT-lärare och där är jag nu, snart 8 månader senare, fortfarande är kvar.

Jag har regelbunden kontakt med max två av mina gamla gymnasieklasskamrater, jag varken vet eller bryr mig speciellt om vad resten av dom gör ö.h.t. idag. Jag kommer knappt ihåg något jag lärde mig under gymnasiet och jag har fortfarande inte riktigt fattat varför i hela friden jag slösade bort ytterligare två år på att plugga efter gymnasiet. Men jag minns fortfarande känslan på studentdagen och känslan av att, för absolut sista gången, gå ut genom dörrarna på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

Mitt råd till er som tog studenten är att ta denna sommar för vad den är, ert sista sommarlov. Er sista chans innan vuxenskapet och antagligen den absolut bästa tiden i hela ert liv. Ni kommer se tillbaka på denna sommar och de senaste veckorna som bland de skönaste stunderna i er ungdom och antagligen i hela ert liv. Bra minnen kommer ni alltid samla på er, men fantastiska minnen är svårare att få. Så gör det bästa av denna tid, och resten av era liv.

Lev länge och väl, JB-studenter 2009!