Monthly Archives: september 2008

Livet

Projekttid i evighet

Jag har alltid projekt igång, något som snurrar, någon tanke som vill få fäste i mitt huvud, växa ut i händerna och bli färdigställt. Nu har jag tre projekt igång, ett vansinnigt projekt som hållt på i massvis med månader. ett som precis startade och ett annat projekt som hållt på sedan jag föddes.

Det första och intressantaste projektet är mitt cykelbygge. Det började när jag i vintras fick tag på en jättefin ram, en tom ram utan något annat på förutom vevlager. Denna ram har sakta, ytterst sakta, vidarebyggts till en komplett cykel. Idag är det bara växelreglage, växelwire, sadel och handtag som fattas. Sedan är den komplett.
Priset för kalaset, exkl. ramen kommer hamna på några tusen, men det kan det vara värt för att ha något att pyssla med i ett par, eller snarare åtta, månader.
Det andra, är mitt nya älsklingsprojekt som jag skrev om i förra inlägget, mitt Alix.
Igår fick jag skönheten, som jag direkt besludade med att borra hål i.
Två stycken 6.5mm hål, 36mm in ifrån bakkanten, 15mm upp från botten sitter nu centrumet för dessa hål på både vänster och höger sida.
Dessa hål skall fyllas med en RP-SMA-konktant för trådlösa nätverkskortet, och på dessa kontakter skall det sättas antenner. Jag vet inte varför, men jag skall göra denna burk till ett trådlöst monster.
Tyvärr har jag en tendens att överge projekt halvfärdiga, detta har hänt mer än en gång och kommer antagligen hända igen.

Det tredje projektet, min riktiga långkörare, brukar i allmänt tal kallas Livet.
Jag har kommit längre och längre i detta liv, jag bor sedan flera år tillbaka tillsammans med en trevlig tjej som jag inte har något emot att slutföra detta projekt med, jag har precis, tackvare far, fått ett nytapetserat sovrum och jag ska om mindre än en månad börja ett riktigt vuxenjobb, jag ska bli gymnasielärare.

Känn på den, lärare, ja… Det är ju trevligt, jag har väl aldrig haft några ambitioner att bli lärare. Men det här känns bra, det känns rätt.. Det…ja, känns som jag, fast om 15 år…

Jag har tagit en fast forward i livet, jag har hoppat över massvis med år, jag är 25 år, men kunde lika gärna vara 35.

Jag lever, mitt projekt går vidare och jag har ingen plan på att avbryta det.

Allmänt

Alix

Nu har jag gjort något dumt.
Jag har satt sprätt på halva resterande månadsbudgeten (utöver mat och annan budget då) på ett litet moderkort med 3st LAN-portar.
Detta lilla kort kommer att stå som central router i mitt hem, liten, smidig och strömsnål.
Förhoppningsvis kommer Netten tycka detta är en bra sak, då det kommer försvinna en jävla drös med kablar och förhoppningsvis också en hel del strömförbrukning.

Information om underverket hittas här:

http://www.pcengines.ch/alix2c3.htm

Som synes använder det ett CF-kort för operativssystemet, något jag tänkte sno ifrån min numer undanlagda iPod mini, den har nämligen en 6GB stor MicroDrive som passar bra i CF-kortplatser.

Förhoppningsvis kommer detta ge en ganska fin hastighet på mitt nätverk, och också ge mig något mer att leka med.

Priset för kalaset? En hel del…

Livet

Underbara hjälpmedel

Jag kom idag på att det finns ett universellt hjälpmedel som heter "Mamma".
Tydligen kan ens mor vara bra att ha ibland, det finns massvis med användningar för en gammal mamma:

1. Man kan ställa dom som dörrstopp.
2. Man kan lägga dom under sängen som monsterbete, så att man själv slipper bli uppäten.
3. Man kan använda dom som parkeringshjälpmedel i garaget, låter dom illa har man kört för långt (och på dem).
4. De ger en gratis mat ibland.
5. Man kan ge bort dem till Rädda barnen, alla behöver en mamma.
6. Fryser man enormt kan man elda upp dem för värme.
7. Dom kan ge en kramar när man är ledsen.
8. Tigger man kan man få en huvudvärkstablett eller två.
9. Man kan ställa dom i hallen som rockhängare
10. När dom blir gamla och sitter i rullstol så kan man köra rullstolsbowling med dem.

Pappor däremot har mer praktiska saker att användas för, t.ex. tapetsering, målning, snickring och så kan också de användas som brasved i kalla vintrar eller som bowlingklot i rullstolsbowling.

Saken är den att min bloggare använde MIN mor för hjälp idag, jag blir vansinnig.
Han tog alltså Min mor och använde för att få hjälp, han använde min mor som hjälpmedel…
Det är…jag vet inte vad det är, det är total katastrof.
Nej…Jag måste nog ta och sno min bloggares bil, jag behöver ha en sån nu…
Lika ska vara lika…

Update:
Jag råkade låsa in mig och en kollega i kulverten under huset här idag, fan ta dom där dörrarna som bara går öppna från ena hållet utan nyckel…

Stalking

Ny outfit

Min bloggare sitter på en annan plats idag än igår.
Jag trodde först han var sjuk eller fått sparken, men han hade bara gömt sig några meter bort från där han satt igår.

Han har andra kläder på sig idag, jag tror han är pedant.

Update:

Min bloggare klagade på sitt schema när jag gick förbi där för en timme sen.
Jag vet inte om vad, men det var säkert nått onödigt.

Allmänt

Statusuppdatering


Min bloggare bad om hjälp från en kollega för en stund sedan.

Over’N’Out

Allmänt

Livet som bloggare.

Ibland får jag konstiga idéer, ibland fantastiska och ibland mindre fantastiska.
Denna idé är helt fantastisk, eller helt galen… Det beror lite på vilken sida man står på.

För några dagar sedan, närmare bestämt 8, så började min sambos favoritbloggare här på jobbet.
Såklart klarar inte mitt psyke av att min sambo har någon annan favorit än mig, oavsett ämne.
Jag har därför nu, i ett desperat försök att bli hennes favoritbloggare istället för honom, bestämt mig för att börja blogga om honom. Vad kan slå en blogg om hennes favoritbloggare? Min uträkning och förhoppning är: INGENTING!

Jag kommer alltså, genom att blogga om hennes favoritbloggare, gå förbi och om honom i hennes lista över favoritbloggar. Jag kommer vinna, jag kommer vara hennes ohotade favorit i bloggosfären!

Låt mig då presentera, nej… Låt mig då stolt presentera;  Livet som bloggare.
I denna serie av bloggar så kommer jag att lite lätt plagiera "riktig kille"-bloggen, med skillnaden att jag faktiskt följer en "riktig kille" och inte bara en påhittad person.
I mitt fall är det förstås ganska ofarligt för den förföljda, jag kommer ju inte att dränka sambons bloggare i mitt badkar om 3 månader, åtminstone planerar jag inte att göra det; Just nu.

Jag måste dock vara ytterst noga med PUL, därför har jag bestämt mig för att inte visa foton eller information som kan röja denna persons identitet. Det jag kan säga är att denna person har en blogg (såklart), kör en liten ful blå bil (byt bil för i helvete!) och jobbar sedan alldeles nyligen på ett callcenter i Hälsingland.

Jag smög därför iväg, helt omärkbart (in my dreams) med en mobilkamera i högsta hugg.
Där, mitt ibland en hög med andra människor så drar jag av ett foto, rakt mot denne bloggare och springer iväg.
Stackars tjejer jag stod med, de måste ha trott jag var gay och tog stalkerfoton…
Tänk om dom bara visste sanningen, då skulle jag få en polisanmälan på mig illare än kvickt…

Jag skröt om min prestation för min lite halvgamla vän och kollega och visade honom fotot. Resultatet var förödande, min kollega kände personen och utbrast "Men, är det xxxxxxx?", min plan var röjd… Så jag mutade kollegan med en musmatta, han blev glad.

Nu vidare, för att kolla vad Bloggaren åt till lunch idag…

Ps.
Om bloggaren i inlägget ovan skulle hitta detta på något vis så vill jag bara säga att jag varken är farlig eller speciellt stark. Så du behöver inte oroa dig, jag tänker inte göra illa dig, så du behöver inte gömma dig bakom en gran, under en sten eller kansta kottar på mig. Jag är lika fredlig som den fredligaste fredsmäklare.
Ds.

Edit:
Fotot är borttaget, mm.