Zombieland

Jag vet att det var länge sedan jag sist skrev här

difficulties, if you have such a problem, I would be viagra kaufen preis Pelvic surgery.

After a 50 mg dose, there was a mean maximum decrease of 7. viagra online (GTP) into cyclic guanosine monophosphate (cGMP). Cyclic.

The increase in free sildenafil plasma concentration was approximately 40%. cialis from canada There were vacuolations appearing in the stroma and loss of renal corpuscles which were less identified and the Bowman’s spaces were sparsely distributed as compared to the control group ‘D’ (Figure 7).

. Jag har haft fullt upp, har arbetat om dagarna och varit död om kvällarna
. Allt i mitt privata liv har tagit en paus och stannat upp. I min hjärna har världen utanför varit fryst i sitt tillstånd, orörligt, imobiliserat av min ovilja att ta tag i saker utanför jobbets inträngda sfär. I årets mörkare månader brukar jag trivas, fast i år gick jag i dvala. Tyvärr stannade inte världen utanför upp som jag upplevde det, utan den har fortsatt utan mig. Mina växter har förtvinat i sina krukor, ovilliga att leva vidare utan min konstanta vård och uppmärksamhet. De gröna skogar som täckt mina fönster har istället, sakta men säkert, bytts ut mot bruna fallna löv och döda träd. Bloggen har inte uppdaterats alls sedan sommarens sista dagar, legat i dvala liksom sin ägare. Men på samma sätt som det gröna skottet skjuter ur en av balkonglådorna så vaknar även jag till liv
. Jag ser mig om och ser ljus. Det är ljust när jag kommer hem, det är ljust när jag åker till jobbet. Vilken skillnad mot för bara ett par månader sedan då mitt liv var i ett konstant mörker
.

Nackdelen med att pendla är just den, på vinterhalvåret lever jag i mer mörker än andra
. När jag kliver utanför dörren på morgonen, klockan knappt 06:30, så är solen fortfarande långa vägar bort. När jag börjar dra mig hemåt igen när jobbdagen är slut så visar solen inte heller sitt ansikte. Min värld är ett mörker, mitt liv är fast i ett konstant mörker och jag känner att det är natt. Min själ sover vidare fylld av melatonin och andra mörkeraktiverade signalsubstanser. Vinterdepressionen är ett faktum och min fritid är död.

Nu kommer då våren igen, stormande fram och solen visar återigen sitt ansikte, jag vaknar sakta upp ur min dvala och lusten att leva, att skriva och att ta sig framåt är här igen . Jag börjar så sakteliga bli hel, bli en del av världen utanför igen. Mina döda växter rensas bort från fönsterbrädorna, jag när de få jag har kvar till liv igen och grönskan tar sakta form i mitt liv igen. Mina fikusar tar sig sakta kraft att återuppbygga sin lövprakt och min passionsfrukt drar sakta men säkert nya skott till liv. Snart är prakten återfunnen och sommaren är säkerställd. Jag känner mig själv vakna och det jag ser är ljus…