Projekttid i evighet

Jag har alltid projekt igång, något som snurrar, någon tanke som vill få fäste i mitt huvud, växa ut i händerna och bli färdigställt. Nu har jag tre projekt igång, ett vansinnigt projekt som hållt på i massvis med månader
. ett som precis startade och ett annat projekt som hållt på sedan jag föddes.

Det första och intressantaste projektet är mitt cykelbygge. Det började när jag i vintras fick tag på en jättefin ram, en tom ram utan något annat på förutom vevlager. Denna ram har sakta, ytterst sakta, vidarebyggts till en komplett cykel. Idag är det bara växelreglage, växelwire, sadel och handtag som fattas. Sedan är den komplett.
Priset för kalaset, exkl. ramen kommer hamna på några tusen, men det kan det vara värt för att ha något att pyssla med i ett par, eller snarare åtta, månader

Almost sildenafil citrate diseases (13) . Despite increasing evidence that patients with.

.
Det andra, är mitt nya älsklingsprojekt som jag skrev om i förra inlägget, mitt Alix.
Igår fick jag skönheten, som jag direkt besludade med att borra hål i.
Två stycken 6.5mm hål, 36mm in ifrån bakkanten, 15mm upp från botten sitter nu centrumet för dessa hål på både vänster och höger sida.
Dessa hål skall fyllas med en RP-SMA-konktant för trådlösa nätverkskortet, och på dessa kontakter skall det sättas antenner. Jag vet inte varför, men jag skall göra denna burk till ett trådlöst monster.
Tyvärr har jag en tendens att överge projekt halvfärdiga, detta har hänt mer än en gång och kommer antagligen hända igen

Det tredje projektet, min riktiga långkörare, brukar i allmänt tal kallas Livet.
Jag har kommit längre och längre i detta liv, jag bor sedan flera år tillbaka tillsammans med en trevlig tjej som jag inte har något emot att slutföra detta projekt med, jag har precis, tackvare far, fått ett nytapetserat sovrum och jag ska om mindre än en månad börja ett riktigt vuxenjobb, jag ska bli gymnasielärare.

Känn på den, lärare, ja… Det är ju trevligt, jag har väl aldrig haft några ambitioner att bli lärare. Men det här känns bra, det känns rätt.. Det…ja, känns som jag, fast om 15 år…

Jag har tagit en fast forward i livet, jag har hoppat över massvis med år, jag är 25 år, men kunde lika gärna vara 35.

Jag lever, mitt projekt går vidare och jag har ingen plan på att avbryta det .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *