I att bli överraskad.

Efter en lång dag på jobbet så kommer man äntligen hem, solen börjar gå ner bakom husen på bostadsområdet. Kvällskylan börjar bli märkbar och en svag vind griper tag i ens korta hår. Man känner att dagen är till ända, dagens äventyr är över och det är dags att lägga den på hyllan där gångna dagar sparas för att plockas fram mest av nostalgiska skäl.
Men när jag går där på vägen på väg hem, svänger höger mot trappuppgången och börjar närma mig den hemkära "4B"-skylten ovanför trappuppgången så uppdagas där bakom balkongerna sakta men säkert cykelstället.

Då kommer överraskningen, den överrumplande, överväldigande känslan av att något saknas, något är borta eller åtminstone inte där det ska vara. Där i cykelstället där mina två Scott-cyklar stått och trängts det senaste året så står just nu bara en enda Scott-cykel. Såklart den som har lägst marknadsvärde, den mindre fina och den som inte riktigt är min favorit.

Första tanken som flyger igenom huvudet är "Glömde jag den hos mor och far i förrgår?", snabbt förvisas denna tanke till sopkorgen. Jag tog hem den, det är jag säker på… Nästa tanke leder in på samma spår: "Glömde jag den på ICA igår?". Snabbt som attan tar jag mig till ICA, föga förvånande så existerar det där inte någon Scott-cykel, åtminstone inte någon som tillhör, eller numer tillhört, mig. "Kanske Netten har lånat den till gymmet?" glider sakta genom huvudet. Jag lider av förnekelse, Netten har ingen nyckel till den, dessutom har hon en egen cykel. Jag skyndar mig hemåt, men jag tar mig först ett par varv runt bostadsområdet för att se om någon av grannungarna snott den…
Jag går hemåt utan spår av min cykel. Väl hemma går jag ner i källaren, kanske har någon av grannungarna ändå snott den och ställt ner den där
. Jag ser inget…Jag springer upp till lägenheten, min sambo har kommit hem från gymmet. Hon har inte cykeln… Paniken greppar tag i en, förnekelsen är över… Min cykel är borta. Min Scott är borta….

Jag börjar genast misstänka en av mina grannar (en person av "low moral fiber" som det så fint sägs i Monkey Island), jag springer upp och kollar igenom förråden på vinden. Hittar ett som ser suspekt ut, det är skivor innanför gallret som spärrar insynen. Jag ser ett hänglås… "Jag har ett dyrkset, jag kan dyrka upp den där skiten" – tanken går snabbt igenom huvudet, fastnar en stund och försvinner sedan iväg när jag ser lägenhetsnumret på förrådet… Detta förråd tillhör en gammal klasskompis, han skulle inte göra sådant mot mig… Jag kollar hastigt igenom de andra förråden och springer ner till lägenheten igen…

Tomhet, jag känner bara tomhet när jag sitter här i min lägenhet. Min sambo pratar men jag hör inte, jag läser texter på internet men jag ser inte. Jag äter god mat men jag njuter inte

preferences, seek new information, or wish tocombination (11) . In addition, patients with possible or little blue pill.

. Tomhet…

Mina planer över att ordna upp lite träning tillsammans med denna Scott-cykel går om intet. Jag som precis gjort klart renoveringen av den, bytt ut hela kedjelinjen, nya bromsar, nya växelreglage, nya växlar… Allt är nytt. Flera tusen har gått åt att ordna upp denna cykel och nu är den borta.. . Försäkring, vad är det? "Det händer inte mig", alla tillfällen jag tänkt denna tanke ligger tungt på min bröstkorg… Ett års renovering av cykeln är tillintetgjort. Världen har tagit ifrån mig min cykel. Karma? Kanske… Tjuvar? Definitivt…

Jag ringer bror, jag ber om hjälp… Han tar sig hit ikväll…Vi ska jaga cykel… Bäva cykeltjuvar, här kommer bröderna Bogg… Egenmäktigt förfarande? Aldrig hört talas om…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *