Besvikelse med små glimtar av storhet

Och så var min första middag på den "nya" pizzerian Roma i Bollnäs avslutad, jag måste bara berätta mina tankar om denna trevliga stund. När vi kom in var vi de enda kunderna på stället, och i några minuter trodde jag att stället var övergivet,  det var nämligen inget liv alls i lokalen. Lite vagt hördes röster från ett rum vid sidan av köket, vi försökte på ett lite lättsamt sätt ropa "hallå?", men svaret uteblev. Så där stod vi, övergivna i en relativt fräsch lokal med en 32" LCD-TV hängandes på väggen
. Så vad gjorde vi, jo, vi tog TV:n och stack, det var lättast så, ville dom inte ge oss en pizza så tänkte vi att vi kunde ta en annan platt godsak istället.

Nej, såklart snodde vi inte deras TV, den satt fastskruvad för bra helt enkelt. Vi stod alltså där vid kassan och ropade lite smått när plötsligt en relativt kort och kraftig man med svart halvlångt krulligt hår dyker upp bakom ett hörn

attending physician. viagra generika kaufen ohne rezept is to facilitate the patient’s and partner’s (if available).

treatment strategies with the patient and have the patienthypotension. The advantages of intraurethral therapy buy viagra online.

the time) Almost cialis from canada (Table III), altered self esteem, past and present partner.

. En typisk pizzabagare helt enkelt. Den (pizzabagaren) tittade på oss, sa något ohörbart ord som eventuellt, med stor fantasi, kunde urtydas soml "hej", det kunde lika gärna varit "Nej" eller "Gay&quot. Jag tror inte riktigt på det sistnämnda och förstår inte vad han skulle säga nej till, så jag kör på att han sa hej.

Lika snabbt som han yttrat det näst intill ohörbara ordet så var han borta igen, vi stod alltså där lite lätt förvirrade och övergivna. Efter ett par sekunder kom till slut svaret på hans försvinnande, det kom en annan man och tog våra beställningar. Jag tror alltså att herr pizzabagare inte förstod svenska, så jag ändrade min uppfattning av att han sagt "hej" till "nej" . Han menade alltså "Nej, prata inte med mig, jag bara gör pizzor, jag pratar inte" och stack i förtvivlan över sin egen obildning.
Med stor besvikelse såg jag att deras utbud, som så ofta, inte innehöll min stående order "En Hawaii plus champinjoner", eller i Romas fall en "Nummer 6 med champinjoner". Tjejen beställde en Vegetale, en vegetarisk med lök, paprika, kronärtskocka och några mer saker och jag fick såklart då lägga en specialbeställning.

Väl nedsittandes vid borden så gick vi och tog en varsin tallrik pizzasallad, tyvärr var smaken allt annat än god. Eller snarare, den var helt obefintlig, så den var varken god eller mindre god, bara…ja…smaklös. Jag pepprade salladen efter bästa förmåga och fick efter ett tag lite smak på den.
Efter några långa minuter dök samma man som tog våra beställningar upp med våra pizzor och la ner tallrikarna på borden.

Nu kommer vi till glimten av storhet: Lukten från denna pizza var underbar, precis som man minns att pizzor luktade när man var liten, den luktade ost, oregano, mejram och tomatsås. Sältan av skinkan spreds med resten av lukterna och jag utbrast att det är såhär en pizza skulle smaka, så jag skar snabbt upp en slice och satt tänderna i den. Fyfan vad gott det här skulle bli efter det kassa mottagandet, den relativt långa väntan och den kassa pizzasalladen.

Första tuggan gick bra, den smakade inte som jag hade hoppats, så på nästa bit tog jag bort salladen (jag har alltid pizzasallad på min pizza) och nöjde mig denna gång med bara bearneisesåsen. Samma nedslående resultat.
Jag testade därför denna gång helt utan några tillbehör alls, och där, någonstans långt bak i munnen kom smaken jag väntade på, den där smaken som doften hade skvallrat om, den underbara "äkta pizza"-smaken. Men lika snabbt som jag fann den så förlorade jag den igen, den försvann för att inte hittas mer än lika hastigt igen ett par tuggor senare. Riktigt nere så kom jag till min sista pizzabit, jag tog en tugga och den där underbara smaken spred sig igen i min mun, jag hade tur, jag skulle få avsluta min pizza med en bit som verkligen smakade som himlen.
Tror ni nu, att jag efter sådan här lång text faktiskt skulle avsluta med en lyckad historia? Nej, det gör jag inte, för sista tuggan jag tog av pizzabiten var också något av det överjävligt äckligaste jag någonsin tuggat i. Ett berg med skinka som var ljummen i mitten och rent allmänt bara smakade äckligt mötte min gom, jag var riktigt nära att spotta ut skiten men valde att svälja och snabbt som ögat dricka en massa coca-cola för att ta bort skitsmaken.

Jag väntade ut Netten och sedan gick vi och betalade, 166kr borta för fragment av en av de godaste pizzorna jag någonsin kunde ha smakat och en av de äckligaste sakerna jag någonsin har ätit.  

Det finns alltså där, någonstans, gömt en underbart god pizza på detta ställe, men dom har bara inte hittat riktigt hela vägen dit än
. De har hittat fragment av hur man gör den riktigt och kastat ut lite överallt på pizzan i otroligt små mängder, men av någon anledning valt att inte, eller varit inkapabla till att, ha hela pizzan på detta sätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *